Thurstday

Nobeldagen var väl inget vidare festligt, personligen tyckte jag att utstyrslarna kunde varit bättre. Visst gjorde kronprinsessan ett intryck med den bara ryggen men ärligt talat hade jag förväntat mig mer av prinsessan Madeleine. Idag delas fredspriset ut och det kommer ju definitivt bli mycket mer glamoröst än vad gårdagens Nobelmiddag var.

En del av mig ville att mamma skulle vara ledig idag. Hon var söt nog och delade med sig en tanke som jag överlåter till läsarna att fantisera om! Lunchen blev stressig och här sitter jag bloggandes med magvärk på grund av det. Suck… Nåja, helgen lurkar runt hörnet och snart ser man väl en massa människor som återigen panikslaget springer runt i stan på jakt efter julklappar. Det är ju tur att jag fortfarande är inställd på att strunta i det hela. Anledningen är simpel: jag orkar inte. Mycket har hänt i år och det är så uttjatat med julrushen, så varför besvära ens egen hälsa med en extra stor dos stress? Idioti.

Hur som helst så fick jag prata med Yan igår. Kändes oerhört skönt! Har varken chattat eller skype’at med henne på över en månad och det började kännas som vi gled isär. Som tur är så är vi fortfarande nära trots att avståndet skiljer oss åt. Förhoppningsvis lyckas jag slita ur mig allt nästa sommar och åka dit för att hälsa på henne. Henne, Rafal, Brandon och kanske till och med Crystal kan jag tänka mig våldgästa nästa år. Okej, inte våldgästa direkt men åtminstone besöka och ge de 3 dagar var. Kanske lite mer tid till Yan men vi får se hur mycket man lyckas tjäna som bartender. Måste dock prioritera sakerna här hemma innan jag åker på någon semester men just nu är jag så pass ego att jag struntar i det. Jag förtjänar det ju! Men jag saknar folket som jag umgicks med i somras. Inte alla men de flesta… Som Jespers galna idéer, Saras idéer till  kortspel och våra dumma försök att få Alex att käka choklad. Visserligen var det inte dumt men det var så skoj. Vinyl efter stängning, grillningen vi hade på “Lomma beach” som vi kallade det, natten vi spenderade på klubbhuset, första gången jag spelade biljard, de gånger vi hade våra fyllelekar och alla nätter vi dansade och hade för oss. Otroligt år 2008, det är vad det har varit. Helt unfuckingbelievable. Jag måste ringa folk och höra vad de gör över nyår. Kanske man lyckas få till sig gratis skjuts någonstans så hela knäppa gänget samlas för knäppare upptåg. Vi får se…

Jag törstar närhet av att ha en person man kan mysa med. Det är inte på grund av julkruxet som gjort mig helt mysig, jag är så hela året. Jag vill ha en kväll med någon jag trivs jättebra med, där vi två lagar mat, kivas, käkar middag med ljus, kollar film eller bara snackar skit efteråt. EN sån kväll och jag blir nöjd resten av året, jag lovar. Tog upp det med Andy men så som jag känner den killen, så kommer det inte hända om han inte bara desperat vill ha mig i sin närhet. Blyg som han är så kommer det nog ta ett bra tag. Jag trivs med honom men jag vet också att jag inte ska eller kan förvänta mig ett smack från honom. No expectations – no disappointments! Tänk att det redan gått ett år nu… Ett år sedan allt det där hände, som jag så duktigt tog mig upp ur. Ett år sedan jag stötte på Andy, Vinyl-gänget. och han

En sammanfattning av mitt 2008 kommer snart, kanske nästa inlägg om jag inte irriteras av pojkars omogenhet och oförmåga att lyssna.

//Cae~

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s