Besatthet?

Just nu undrar jag vad fan jag behöver göra för att göra mig av vissa idioter som fortsätter försöka, och som dessutom hoppas, på mig när de mycket väl vet att de inte kan få mig. Jag vill inte ha någon av er! Jag har under en massa omständigheter, mer eller mindre, tvingat mig själv till att inte ta till mig de där drastiska åtgärderna som kommer lämna deras pyttesmå hjärtan i sisådär 1 miljard bitar. Ta det från mig, det är svårt! Snälla rara vad nu för krafter som finns där ute, hur fan gör jag?

Under nästan 4.5 månader har jag desperat nobbat varje jävel och ändå försöker dem! Herregud… Först av allt: jag gillar inte blondiner, jag bara gör det inte. Och de som inte är blonda har absolut ingenting bakom skallbenet. Bara tanken att behöva stå ut med dessa människor är frustrerande. Och det äcklar mig. Det äcklar mig så enormt mycket. Bara för att jag umgås med er en gång i veckan, något som jag gör med alla mina andra vänner som har tid, så betyder det inte att jag vill att ni ringer varje dag, att ni sms:ar när ni vet att jag är upptagen, bara för att ta reda på vad jag gör och var jag är hela tiden. Det är inte er ensak vad jag gör och var jag är, det är helt upp till mig att berätta. Min rätt helt enkelt, punkt slut. Jag behöver inte detta konstanta kontrollbehov. Faktum är att jag hatar det. Jag hatar att ha någon/några som vill kväva mig med deras behov. Den besattheten driver mig till vansinne och jag river tak för tak just nu på grund av det. Det värsta är att det snart gått så långt att jag snart tar ut det på andra som inte ens är inblandade. Jag bröt mig inte ur mitt förflutna för att sluta upp med kontrollbehövande idioter som kväver mig, jag vet att jag definitivt inte gjorde så med ett sådant syfte.

Det suger för att varje gång jag lättar på min gard och faktiskt ger er idioter en chans, så ändras min inställning direkt. Jag blir ytterligare påmind om att det inte är värt mödan. Som idag när mamma av någon anledning pratade om giftermål. När jag hörde det ordet, ville jag nästan skrika: “SÅ FAN HELLER!”, något som jag nästan gjorde. Inte för att jag inte vill bli kär men för att blotta tanken faktiskt äcklar mig. Det verkligen äcklar mig. Kanske är jag bitter, kanske har jag kommit i underfund med det hela, må så vara.

”You had me had enough”

//c_Cae~

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s