Kärlekshistorien som bara fortsätter

Min Final Fantasy-hysteri verkar bara växa för varje minut som går. Det har börjat känna så nu när jag spelat det så mycket på sistone. Det har dessutom lett till att jag, på youtube, kollat igenom alla spelen jag spelat och sett alla slut. Trots att VIII är min absoluta favorit så är nog slutet på X, den som berört mig allra mest. Det är det enda slutet som fått mig gråta. Och jag citerar, fritt översatt; alla de timmar spenderade på spelen, alla känslor; hat/kärlek, svett och tårar, nervositet har gjort att man bildat ett band mellan spelets karaktärer och en själv. Ett band som ibland varit starkare än de man delar med många i sin bekantskap.
Och det är just så det känns för varje gång ett Final Fantasy-spel tar slut. Visserligen lär man spendera ytterligare timmar på att skaffa sig det bästa som finns och låsa upp vissa saker men den känslan som spelen ger en, är något alldeles speciellt. Det kanske är dags att köpa till sig alla spelen igen och dra igenom dem…

//c_Cae; undrar hur många timmar det kommer ta att klara XIII

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s